Ökenslottshärskarinnor och dromedarer

20130929-174359.jpg

Jag är tillbaka i Marrakech i från öknen och Colettes ökenslott.

Colette är en fransyska med coca-colabottnade glasögon och är slottets härskarinna.

Hon styr sina undersåtar med järnhand.

Och sina gäster också för den delen.

Varje kväll sitter hon på sin tron i utegården och håller hov med sin förskrämda make bredvid sig.

Colette bestämmer vad man ska äta också.

Visserligen lägger hon fram det på bruten engelskfranska:

”I propose for you
Säger hon och upplyser om vad man ska äta.

Och då äter man det.

Säga emot Colette vågar inte fan själv…

Man får liksom ett annat perspektiv på saker och ting när man färdas över Atlasbergen..

Man börjar liksom gradera in stupen i fallhöjd…

200 meter känns efter ett tag okej att falla om bilen skulle köra över kanten..

I motsats till 800 meter alltså.

20130929-174030.jpg

Vägräckena, på de platser som finns känns för övrigt som fullgoda livräddare…

Ett annat perspektiv man får i öknen och bergen är på sin egen kropp.

I allafall har kockhelvetet fått det efter morgonens dromedartur och bergsklättring.

Perspektiv på smärtor och på hur många olika ställen man kan ha ont på.

Sånna stället kockhelvetet inte brukar ha ont på alltså.

Som pungen exempelvis.

Vår ledsagare hette Omar.

Omar är minst 100 år gammal och sprintade upp för bergväggen till klipporna innan jag och kockhelvetet hunnit kliva av dromedarerna.

20130929-180659.jpg

20130929-180731.jpg

Inne i berget är det ett helt kungadöme för kortväxta människor utan klaustrofobi.

Lite som ett ökenradhusområde.

20130929-181102.jpg

20130929-181155.jpg

20130929-181230.jpg

20130929-181315.jpg

20130929-181505.jpg

20130929-181632.jpg

Leave a Reply


4 − = tre