Det är stärkande för förhållanden att utsättas för påfrestningar

Alla förhållanden utsätts för påfrestningar.

Det är bra tror jag.

Om man överlever vill säga.

Om förhållandet och alla parter överlever för att specificera det hela lite.

I mitt och kockhelvetets fall kommer vi troligtvis aldrig komma så nära en skilsmässa som vi kommer vara i kväll.

Vi ska tapetsera ihop idag.

Jag ska tapetsera och kockhelvetet skall vara min assistent.

Det färgblinda Kockhelvetet ska alltså assistera i mönsterpass på en för honom ungefär genomgrå tapet.

Ni hör ju själva hur det låter!

Men jag tänker ta till alla försiktighetsåtgärder som finns.

När jag skurit av alla tapetvåderna tänker jag exempelvis kasta ut tapetkniven genom köksfönstret, ner på gården för att försvåra för mig själv att ta till den när jag blir arg.

Jag tänker köpa en limhink i en storlek som inte gör det möjligt att få ner kockhelvetets huvud i.

Och jag kommer naturligtvis låsa in alla koppar och kärl så jag inte tvingar kockhelvetet att dricka limmet.

Jag skulle vilja säga att jag med det tydligt visar vilja till att livet ska fortgå som det brukar efteråt.

Kockhelvetet, misstänker jag, tror nog att det är nånslags djävulsk tortyrform jag har hittat på.

Och att livet aldrig kommer bli det samma igen.

Som om nån bara slängt ur sig ”Det som inte dödar, det härdar”, utan att det finns nån högre insikt bakom det?!

Leave a Reply


2 × sex =