Årskrönika för 2013 och profetior inför år 2014

Det går liksom i en loop.

Plötsligt sitter jag här igen och försöker sammanfatta året som varit.

Jag som inte ens kommer ihåg vad jag åt till middag igår.

Att förutspå nästa år blir betydligt lättare eftersom jag kan hitta på vad som helst.

Profetior behöver liksom inte slå in för att vara bra och dessutom kan man bara kalla dem för förhoppningar så har man liksom ryggen fri om ett år.

Viktiga händelser år 2013:, som inte nödvändigtvis är epokavgörande för nån annan än mig själv.

19-åringen blev 20-åring och det stod plötsligt klart att jag fanimej lyckats hålla min förstfödde vid liv tills han uppnått vuxen ålder.

Med tanke på hur fort krukväxterna jag vårdar avlider så är det stort för mig.

Och för honom får man förmoda.

20-åringen har också lyckats hålla sig försörjd och utflyttad, med ett kort uppehåll på förortssoffan i ungefär en månad.

Fröken Trubbel har lärt sig bemästra och förhäxa andra människor till den grad att hon istället för böter för icke giltig tågbiljett, får betala via faktura till Öresundståg.

Ett viktigt steg i hennes utbildning till världshärskare.

17-åringen har inte åkt Ambulans en enda gång, trots att han skadat knät i fjällen….

Med gott sällskap av kronprinsessan Viktoria och Schumacher…

Vilket i sin tur torde ha höjt min sociala rang i nivå till åtminstone grevinnenivå.

Folk i min närhet har fyllt 20, 30, 40, 50, 60, 70 och 75.

Jag har skaffat både skoinlägg, stödstrumpor och läsglasögon.

Saker som skett utanför förorten och som jag lyckats hålla under kontroll och därför kan avskrivas från 100-saker-jag-ska-göra-innan-jag-dör-listan:

Jag har fått uppleva storheten i att valla runt Majsan i Pompeji, utan att bli indränkt i lava, trots att både Majsan och Isabella svor i en katolsk kyrka samma morgon.

Jag har rest och kommit hem ifrån Portugal, landet som inte finns, med bagaget fyllt av skor.

Jag och kockhelvetet har tagit oss levande genom Marockos öken med snälltåg och genom Atlasbergens slingrande serpentinvägar utan att trilla ner en enda gång.

Jag har bott i ett ökenslott i Saharas utkanter.

Jag har tagit mig en dromedartur i soluppgången och sett Ait Ben Haddou i solnedgången.

Jag har lyssnat på en mässa i solen utanför Blå Moskén i Istanbul.

Jag har sett vilda delfiner leka i kölvattnet på en fiskebåt på Bosporen.

Jag mötte upp med inte bara Craig och Andréa i mitt grekiska paradis utan även Hertigen av Årsta med hertiginna och kronprinsessor.

Jag har tagit med en ensam roadtrip till Karlskoga och där införskaffat mig 19 stycken ugnsformar.

Och utmanat mina rädslor genom att faktiskt åka hela vägen till Kolsva, trots det faktum att Ernst Kirchsteiger höll till i trakten med enbart Isabella som stöd.

Det sista kan väl i och för sig, inte påstås ligga på just den listan, men det var stort.

Jag har bevistat en mycket lustig bluesfestival på en ö och studerat urbefolkningen där, vilket kommer komma till stor nytta om jag bestämmer mig för att göra Antropologiska studier.

Små bieffekter av ovan nämnda lista:

Jag har ätit kokt gethjärna.

Sett upprinnelsen till Säve ån.

Haft apor klättrandes på mig.

Jag har fått möjligheten att välja mellan 150 sorters glass på ett och samma ställe.

Träffat en örthäxa.

Sovit i vita damens spökhus.

Och jag har sett en asiatisk rondell.

Profetior inför år 2014, förhoppningar och farhågor.

Förhoppningar:

Kockhelvetet kommer skilja sig från sitt arbete och fortsätta gilla att vara gift med mig.

Någon kommer ge mig ett par Dolce Gabbana skor. Helst dem med fågelburarna i klackarna, om nu nån funderar på det.

Jag kommer bli ekonomiskt oberoende så klart.

Någon kommer stjäla bilen Berit.

Farhågor:

Ingen kommer stjäla bilen Berit.

Saker jag kanske inte är stolt över, men som är värda att nämnas:

Jag har sett alla avsnitt av Ghost whisperer.

Jag har fastnat i både klorinträsket och sprayfärgsträsket.

Jag har kort sagt haft väldigt roligt under 2013, trots att året i vanlig ordning slutade med att stressnivån visade sig som en rät linje i ögonen.

Och den största förhoppningen för 2014 är att mitt 42:a år kommer fortsätta med lika många små och stora äventyr.

Med tillförsikt och hopp kommer jag ge mig in i år 2014.

Med förhoppning om ett fantastiskt år 2014.

Med förhoppning om ett i allafall hyfsat år 2014.

Med hopp om ett 2014 som går att överleva.

Die Über Linn

Leave a Reply


7 + = tolv