Man får spara på sin oro till riktigt viktiga tillfällen

Som om det inte var nog med onsdagens alla missöden så hamnade jag igår på en tillställning där man var tvungen att ikläda sig grön hatt.

Jag undrar varför alla tillställningar jag hamnat på sista tiden har inneburit en viss form av förnedring?

Karma?

20140614-090816-32896179.jpg

Det här är Isabella.

Isabella är mer tjockskallig än mig.

På mig halkade hatten ner till öronen.

Jag är ganska övertygad om att det inte såg speciellt mycket bättre ut.

Grön hatt och trasig sko.

Gårdagen kommer för alltid symbolisera en tragedi.

20140614-091315-33195628.jpg

Jag kommer tyvärr aldrig kunna visa min tacksamhet fullt ut för mannen med den svarta eltejpen.

Han försvann i vimlet när hatten åkte ner över öronen.

Idag är det dags för karibisk fest.

För mig och kockhelvetet vill säga.

Fröken Trubbel och 17-åringen åkte på scoutläger i morse innan tuppen vaknat.

Jag har slutat oroa mig för att Trubbel ska bränna ner skogen eller att 17-åringen ska komma bort.

Man får liksom bara ett visst antal orolighetspoints per barn har jag kommit fram till och då gäller det att spara och använda dem vid viktiga och epokavgörande händelser och tillfällen.

Scoutläger är inte längre ett sådant tillfälle.

Jag har levlat ifrån det.

Leave a Reply


sju + = 8