Det går jävligt fort utför när det väl börjat

Man kan väl börja med att poängtera att det inte är med stolthet jag säger det här….

Men jag glömde fanimej att väcka 17-åringen i morse.

Förvisso höll jag på att glömma väcka mig själv också kan man ta till protokollet…

Men ändå.

Bara några timmar efter jag lätt ångestfyllt bekänt att jag fullständigt glömt bort Fröken Trubbel….

Så glömmer jag bort den äldre ätteläggen.

Det går bara utför.

Med en rasande hastighet…

I morgon kommer jag gissningsvis glömma bort vart jag bor och gå till sjöss…

Bara för att vakna upp på en avlägsen strand i nåt thailändskt turistparadis om nåt år eller så och plötsligt kunna spela klarinett..

Eller vara expert på solstormar med extra kompetens inom biologiska avfall och dess komponenter.

Jag tror iallafall det är sånt som händer med folk som glömmer bort sina barn.

Jag undrar om Kockhelvetet kommer leta efter mig?

Jag undrar om han kommer komma ihåg att väcka barnen eller om de kommer hamna i nån rekordbok under avsnittet ”Försenade ankomster” ?

Jag undrar om…

Jag tror det är dags att jag går och lägger mig.

Leave a Reply


× 2 = fjorton