Med en enkel tulipan

Ja, måhända att det var jag som gjorde fel…

Men på alla andra ställen än Ikea så scannar de bara in en produkt om man har flera likadana och knappar in antal istället.

Och i synnerhet om folk har köpt tunga otympliga saker och den längst ner råkar ligga med eankoden nedåt.

Men nej då, inte på Ikea.

Där får man packa av alla sakerna som ligger på vagnen och slutligen vända på den tunga otympliga saken som ligger längst in underst…

Och jag vet att det var jag som gjorde fel.

För i kassan.

I kassan som alltså är placerad i den absoluta sluttampen av det största varuhuset.

Alltså dit man kommer när man har lassat upp alla sina varor på en vagn…

Där står det en liten skylt som säger:

”Tänk på att lägga alla varor åt samma håll så att kassapersonalen kan scanna dem”

Att ha den i början av varuhuset är inte att tänka på eller IKEA????????

Som tröst tryckte jag i mig en hel förpackning med gräddbollar.

9 stycken.

Sen mådde jag illa.

Idag skulle min mormor fyllt 100-år.

Så efter Ikea åkte jag till kyrkogården för att gå på 100-års kalas.

Det var bara jag där.

Mormor fick krysantemum och så skålade vi i cola light.

Och jag sjöng födelsedagssången för henne.

Efteråt kom jag på att jag sjungit ”ja må hon leva ut i 100-år”

Då fick jag be om ursäkt och säga att det väl inte riktigt blev som vi tänkt oss..

Jag tror ändå att mormor förstod intentionen.

Sen fick Ikea mig att gå in i väggen.

Under montering av Ikea-byggsatser uppstår alltid en konstpaus där man till fullo förstår människor som tar ett gevär och skjuter vilt omkring sig i avsikt att döda.

I mitt fall uppstod det strax efter det att jag insett att hålen till pluggarna var alldeles för stora och därför svalde pluggarna och allt samman liknade plockepinn för dummies.

Jag vill faktiskt inte ens prata om det egentligen.

Jag vill bara straffa Ikea.

Jävla hårt och länge.

IMG_1240.JPG

Grattis på 100-årsdagen lilla mormor!

Leave a Reply


sju × = 28