Kaninspa och välsignade knivar

Jag vet att jag har nämnt det förut.

Kockhelvetet kan vara så vansinnigt gubbvrång.

Nu till exempel går han omkring och muttrar över nyårsmiddagen han ska servera på jobbet.

Det är liksom inte nog tycker han, att han har fått en lång lista med mer otillåten föda, än tillåten och en lång lista på hur tallrikar och grytor ska behandlas innan de används….

Han måste dessutom låta välsigna sina knivar!!!!

Man förstår ju att han är upprörd.

Någon okänd person ska röra vid och välsigna kockhelvetets knivar.

Själv skulle jag uppskatta om nån ville välsigna allt jag äger och har.

Så praktiskt liksom.

Tänk om nån hade gjort sig besväret att välsigna bilen Berit exempelvis.

Jag hade kunnat bespara mig både ilska, frustration och en jävla massa pengar.

Som jag kunde ha gjort roligare saker för.

Exempelvis kunde jag roat mig med att bli arg på helt random människor.

Sånt piggar alltid upp.

Men kockhelvetet!

Nä, han muttrar och är gubbvrång.

Inte ens när jag i positiva ordalag försöker lägga fram att man förmodligen aldrig skär sig på en välsignad kniv lyser han upp.

Eller när jag uttrycker min stolthet över honom, likt jungfru Marias när hon såg på sin förstfödde världsfrälsare och säger att Kockhelvetet kommer lysa upp hela förorten med sin Flouriserande gloria och att vi kommer att kunna spara in tusentals kronor på elräkningen, tycker han att det är det är nåt positivt med välsignelsen.

Han är och förblir gubbvrång.

Och vad kan jag liksom säga mer?

I förorten har söndagskvällen ägnats åt kaninspa.

IMG_3881-0.JPG

Med manikyr.

IMG_3891.JPG

Och bubbelbad.

IMG_3892.JPG

Och slutligen värmebehandling och massage.

I nästa liv vill jag vara husdjur hos mig själv.

One Response

  1. Freja
    Freja december 29, 2014 at 22:35 | | Reply

    Jag vill återfödas som katt hos mig själv, men det kräver kloning…

Leave a Reply


9 − = tre