Kristi kropp och blod

I går firade vi Kristi kropps och blods högtid tillsammans med polackerna.

Kockhelvetet och jag firade väl kanske inte riktigt på samma sätt som polackerna tror jag…

Åtminstone tror jag inte att alla polacker promenerar en halvmara, eller ett Göteborgsvarv. 2,1 mil för att vara exakt.

Även om jag kan tycka att det är det enda rätta sättet.

Kristi kropp och blods-firande torde ju vara förenat med visst lidande kan man ju tycka.

Blåsor under fötterna och kramp i vader och sånt där menar jag.

Alla Warszawas parker såg vi i allafall.


Och Kockhelvetet låtsades att han var Jan Lindblad och fotograferade ekorrar.


Och påfåglar.



Och han traskade glatt på framför mig.

Jag skulle tro att han är något avundsjuk på att jag blivit nästanscout och också vill förtjäna ett scoutmärke.

Man kan nästan se det i hans hoppfulla steg.

Så åt vi polsk vietnamesmat under en vägbro.

På röda plastbrickor.


Jag är expert på att hitta Hak, vill jag lägga till i min meritlista.

Jag hittar de bästa utan att anstränga mig det minsta .

Eller ja okej då.

Det kanske inte riktigt finns utrymme för att välja matställe när blodsockernivån ligger strax under de blåsfyllda trampdynorna, så att det faktiskt hade smakat bra att beta ur ett dike…

Men sånna bekännelser hör inte riktigt hemma här.

Jag är bäst på att hitta Hak helt enkelt.

När vi väl kommit hem efter halvmaran…

Jag sa att en halvmara är 2,1 mil va? Jag känner att det är viktigt att få med det här , så att alla verkligen förstår hur långt vi faktiskt promenerade enligt stegräknaren.

Solklart? 

Dåså.

När vi kom hem tog vi en powernap på 4 timmar innan vi beslöt att fortsätta dagens firande hemma hos den polska varianten på Petson och Findus.


Det är ett geni som designat inredningen med hjälp av vit färg, spritpennor och masonitskivor.

Där firade vi Kristi kropp med potatispannkaka fylld med gulasch.

Under tystnad och stort lidande.

Efteråt tyckte Kockhelvetet att vi var tvugna att lida i oss lite efterrätt också och tog med mig på chokladcafé, där vi under ännu större lidande fick tvingat i oss varm choklad och nån läskig glassmedvalnötterochmarängochsaltkolasås-historia.


Usch vad jag led.

Leave a Reply


nio − 7 =