Även en blå kan jag överlista

Jag har blivit ombedd att meddela att jag fått en extra hårborste i present.

En blå.

Ljusblå.

Eller mellanblå kanske, jag är ganska skitdålig på just blåa nyanser.

Men fråga mig gärna om rosa. Jag äger på rosa.

Troligtvis är hårborsten färgglad för att den ska lysa upp och avslöja sitt gömställe när den irrat bort sig från den översta lådan i badrummet där den borde ligga.

Min andra hårborste är svart och smälter tämligen väl in i det mesta av inredningen, varför den ständigt är försvunnen.

Det här är ganska märkligt faktiskt. Man skulle ju ändå kunna anta att en hårborste skulle befinna sig i närheten av en spegel eftersom i allafall jag alltid vill se hur det kan förväntas se ut under återstoden av dagen.

Det går ju alltid oväntat dåligt med min frisyr så klart eftersom jag med jämna och ojämna mellanrum under dagen letar efter mina läsglasögon.

Och att jag oftast klipper mig själv med en slö kökssax under parollen, ”lite snett är också rakt”, gör säkert sitt det också.

Och slutligen att all statisk elektricitet som yr runt i världen passar på att mellanlanda i mitt hår.

Sammantaget gör det här att jag alltid ser ut som att jag har brottats med en bäver.

Det hjälper inte heller till att jag för det mesta kammar mig med fingrarna.

Och klipper bort tovor. I bland med sax och i bland med sekatör.

För att ta till protokollet vill jag påpeka att sekatören har jag bara använt en enda gång och det var bara för att jag inte hittade en sax.

Och det kommer heller inte hända igen eftersom jag har slarvat bort sekatören.

Om vi nu ser framför oss hur jag står framför spegeln och borstar håret så är det ju troligt (och önskvärt) att jag efter avslutad aktivitet lägger ned borsten i översta lådan igen.

Nu kan vi ägna en liten stund till att begrunda det faktumet att jag har flera speglar som lämpar sig för hårborstning.

I alla fall tre.

Jag har tre lämpliga hårborstningsplatser.

Den fjärde består av ett ihopkok av speglar i olika storlekar och olika mellanrum och är inte lika lämpad att titta sig i eftersom man förvrängs lite grand i mellanrummen och ser sig själv på så många olika platser samtidigt att det är helt omöjligt att få till en frisyr .

Hur som helst.

I bland känner man liksom för att borsta håret på en annan plats. Och då flyttar man med hårborsten .

Sen är den borta .

Konstigare än så är det inte.

Men nu skulle jag ju egentligen bara göra det jag blivit ombedd att göra. Berätta om min nya hårborste.

Den blå.

Den som jag också slarvat bort. Trots att den borde vara lätt att hitta.

Jag har överlistat syftet med färgen blå kan man säga.

Och eftersom jag inte tog nåt foto av borsten innan den försvann så har jag ritat en teckning av den.

Den översta bilden på teckningen är ritad uppifrån om ni förstår. Och den är ganska lik i färgen faktiskt. Själv tycker jag nog att jag fick till färgen bättre än själva borsten. Och eftersom borsten är bortslarvad så får ni ta mig på mitt ord.

Jag ritade också en bild av min gamla borste så ni ska kunna jämföra och göra en klok bedömning av vilken som lättast borde gå att hitta , alternativt slarva bort.

Teckningarna är ritade bak på räkningar eftersom jag inte hittade mitt ritblock (och inte heller orkade leta så värst mycket) och är alltså inte till salu förrän i slutet av månaden.

Leave a Reply


+ 4 = sju