Let’s go dark

För ungefär ett och ett halvt år sen så sålde jag min själ.

Och krossade mitt eget hjärta.

Eller ja, det var då överenskommelsen gjordes.

Det skedde inte på en crossroad utan på Göteborgs centralstation en söndagsförmiddag. och det är en av de få saker jag aldrig kommer att glömma.

Men jag antar att de flesta som säljer sin själ aldrig glömmer det.

Dagarna innan hade jag legat i chock, i fosterställning i ett nedsläckt rum och bara försökt att överleva ett andetag i sänder.

Det var lite som om nån kastat in en splitterbomb i huvudet på mig och jag var tvungen att hela tiden påminna mig själv om att dra det där nästa andetaget för på något sätt hade hela hjärnstammen slagits ut och inga reflexer fungerade som de skulle.

Jag påminde mitt hjärta att det skulle fortsätt slå gång på gång för det kändes som att det skulle stoppa.

Jag minns att jag såg mig omkring där på stationen och tänkte att det är märkligt att ingen ser hur trasig jag är.

Egentligen tror jag att jag var helt osynlig. Auran var liksom ur funktion.

Det var där jag sålde min själ.

Det gjorde inte ont just då.

Det onda började nån vecka efter i takt med att jag var tvungen att karva bort bitar och ge i väg som nånslags avbetalning.

Nathalie säger visserligen att min själ var ganska tilltufsad redan innan det här, men själv vill jag minnas att den var vit och lite fluffig.

Det kan naturligtvis vara en efterhandskonstruktion av mig, Nathalie kan ha rätt.

Men den var i allafall inte svart och slipprig som den blev över natten då.

Själva sluttransaktionen skedde en onsdag i april i år.

Jag kommer aldrig glömma den dagen heller.

Jag vet inte om jag kommer hämta mig, men när man sålt sin själ så omvärderar man väldigt många saker.

Och jag föreställer mig att när man skrapar ihop rafset av bitar från ett krossat hjärta och slamsor av en själ som skurits sönder med en slö kniv, så kan man bygga ihop det lite som man vill.

Så man omvärderar.

Väljer bort och väljer till.

Väljer att vara hel fast man är halv.

Och jag vet att det här är jävligt darkt och alldeles för mycket välja -glädje-skit

Och det är inte min mening egentligen att lägga sordi på nån fredagsstämning.

Jag borde kanske lägga en varningstext längst upp när jag tänker efter.

Men numera är det här också jag.

Leave a Reply


åtta − 5 =