I stället för soppkök

Nånstans i den här kroppen bultar ett modershjärta.

Eller om det är så att jag blir mer varse om mina avkommor när jag blir solbränd överallt utom på graviditetsbristningarns.

Jag vet inte vilket faktiskt.

Eller vilket som är värst.

Modershjärta eller bristningar?

En av livets stora frågor.

Idag resulterade det i allafall i att gossarna från tältlägret inviterades med och fick äta riktig middag med oss andra.

Som soppkök på grekiska.

Typ!

De var inte nödbedda!

Dock lämnade de bordet efter avnjuten middag tillsammans med fjortonåringen och Fröken Trubbel och jag och kockhelvetet fick en hardcore stund för oss själva.

Eller om det nu var så att vi fick ett glas ouzo, en kopp kaffe och notan att avnjuta ihop.

Sak samma liksom.

Ensamtid är hårdvaluta.

Även på små grekiska öar

Fröken Trubbel har idag lärt sig att till fullo använda sina simfenor och har avkrävts ett högtidligt löfte att aldrig simma längre än till Parosön, vilken är belägen ungefär en kilometer bort.

Samt att undvika att störa bilfärje-tidtabellen.

I morgon väntar samma dilemma som alla andra dagar.

Vilken strand ska vi välja?

Det är tufft att vara på semester!

Leave a Reply


sex − = 2