5 undringar

Sjuttonåringen och jag har varit hos slutaröka-coachen-karin för att lära oss slänga askfat och cigarettändare.

Det är absolut så att hon saknar de mest väsentliga delarna bakom pannbenet.

Var jag inte säker förut så blev jag det idag.

Slutaröka-coachen-Karin öppnade ”mötet” med att kräva ett rökstoppsdatum och när hon fick det utbrast hon, om inte i lovsånger så i ett stort brett leende och sa:

”Det är en underbar datum”

Vad är det egentligen för fel på henne???

Först vill jag bara återigen trycka på de facto att jag inte vill ha en coach….

….och om jag nu skulle velat ha en coach, så vill jag väl ha en som pushar mig och som inte säger:

”Det här kommer att bli så jobbigt för er. Ni kanske måste sluta dricka kaffe eftersom ni förknippar det med cigaretter. Ni måste slänga alla askfat och tändare och balkongen”

Sjuttonåringen undrade här varför vi skulle slänga balkongen och hur det isåfall skulle kunna tänkas gå till och slutaröka-coachen-karin, som inte verkar tro att det är seriöst menat av vare sig sjuttonåringen eller mig blängde på honom och poängterade att vi skulle städa på balkongen.

Sjuttonåringen såg då ännu mer förbryllad ut och undrade varför några gamla torkade blommor sen i somras skulle kunna påverka rökslutningen.

Slutaröka-coachen-karin gav då upp balkongdiskussionen och fortsatte att med tordönsstämma förkunna hur jobbigt och besvärligt detta kommer att bli för oss.

Men är hon inte klok???

Om jag nu hade hyst minsta tvivel på att jag klarade av att sluta så hade jag ju givit upp och gått hem och börjat kedjeröka tills jag kräktes istället.

Dagens undringar är alltså:

  1. Är hon inte vid sina sinnes fulla bruk?
  2. Vill hon inte att vi ska klara av det?
  3. Har jag missuppfattat vad coaching innebär?
  4. Har Karin missuppfattat vad coaching är?
  5. Är hon egentligen dubbelagent för tobaksbolaget?

Leave a Reply


nio − 2 =