No cure

Om jag är botad och mindre hamsterlik?

Näpp!

Det är för inflammerat för att göra någonting, what so ever.

Och även om man skulle bortse från inflammationen faller det på att jag inte ens med hjälp utav bitklossar klarar av att öppna munnen ordentligt.

I stället fick jag bedövning för att klara mig igenom dagen.

Och antibiotika.

Och skulle gå hem och vänta i 10-14 dagar.

När jag försiktigt framlade att jag åker till London nästa vecka, veknade hon och gav mig en tid på fredag för att dra ut tanden.

Vilken förövrigt är samma jävla tand som han la ett provisoriskt förband på i söndags.

Ante det mig inte att han inte gjorde rätt?

Eller nä förresten det gjorde det inte.

Jag utgick ifrån att han visste vad han gjorde.

Så nu kommer jag se ut som en ful pelikan på min 40-årsfest på fredag.

Så skoj för mig!

Eller inte.

Och dessutom är det två dagar kvar till fredag.

Hur fan ska jag överleva tills dess?

Hur ska jag ta mig igenom 3 dygn?

Kommer jag kunna dra av 68 förpackningar panodil och Ibumetin på deklarationen nästa år?

Och om jag nu ska börja missbruka piller skulle det väl vara trevligare om det var nåt skojigare än receptfria värktabletter?

Förövrigt så tog inte bedövningen heller idag så jag har lika jävla ont.

Om nån undrar.

Leave a Reply


× 4 = tjugo