Zombieland

Capri ligger helt öde.

Kockhelvetet tror att det är för att säsongen är slut, men jag, jag vet bättre.

Eller ja, först visste jag inte bättre utan fantiserade i hop en historia om fullmåne, zombies och vampyrer.

En historia där gatorna ligger öde, då alla bofasta tagit sig till fastlandet för att undkomma nattens varelser som kryper fram vid fullmåne och kalasar på lättlurade turister.

Sen började jag tro på den själv.

Och Kockhelvetet fick småspringa för att hänga efter mig i de mörka öde gränderna hem till hotellet.

Det blir liksom inte mindre skrämmande av att Kockhelvetet och jag är helt ensamma i hela hotellet som består av minst 30 rum.

Till och med personalen har gått hem.

Och de vet exakt i vilket rum vi bor i !!!

Jag har räknat ut att jag kan ställa en stol under dörrhandtaget för att sinka dem…

Men glasdörren på balkongen då?

Hur mycket tål en sån?

20121028-225930.jpg

20121028-225831.jpg

20121028-230040.jpg

Man ser ju att det är här de håller till, nattens varelser…

Och det enda man kan meddela fastlandet med är en telefon, i en låda, på ett ödsligt torg…

20121028-230318.jpg

Det här kan mycket väl vara det sista jag skriver.

Leave a Reply


+ 7 = femton