Vem passar mig i morgon?

Nånstans, finns i hemlighet ett schema, som Kockhelvetet gjort upp med mina vänner…..

Personliga assistenter.

Barnvakter.

Eller fångvaktare..

Idag fick Isabella ansvaret.

På lördag ska Marty och Frida passa mig.

På söndag Labbråttan och ev Tullocken och Fru Frost.

Jag undrar om söndagens bemanning betyder att det ska hända nåt extremt eller om det tyder på att jag anses vara särskilt besvärlig på just söndagar.

Isabella hur som helst, tog sitt ansvar på djupaste allvar.

Hon fraktade helt sonika ut mig i skogen och lät mig halta runt i mörkret i ett trevåningshus i flera timmar.

Fyllt med fällor som porslin och trappor …märkliga väggsprångar och låga takbjälkar..

Som nåt slags utbildningsläger för insatsstyrkan…

Med skillnaden att de får ha solglasögon med inbygd nightvision.

Antagligen tänkte hon att det skulle vara bra för mig att öva upp andra sinnen än synen.

Om jag skulle råka sticka ut ögonen med nåt vasst nångång alltså.

Syftet var inte riktigt uttalat..

Eller om nu kryckor och miffosko gör mig dummare än vanligt på riktigt och jag bara inte förstod.

Efter avklarad träning fick jag kaffe och kyckling paj.

Isabella behärskade sig ordentligt och gick inte ut i köket och bad dem passera min mat.

Tackar för det.

Nästa pass inföll strax efter lunch och innebar att med hjälp av endast en krycka, slåss med pensionärer innehavande rullator i ingången till Erikshjälpen.

Jag vet faktiskt inte vem som vann.

Jag blev tvungen att vila mig och orkade inte se efter vem som knep den rostfria kastrullen.

Turligt nog var det inte jag.

Det hade varit besvärligt att motivera för kockhelvetet att jag skaffat ytterligare en kastrull…

I tillägg till de 23 vi redan har efter pappas skåpsröjning.

Att säga att jag vann den eller att jag tog den på instinkt hade nog inte fungerat.

Efter det fick jag träna färgseendet i tygaffären.

Jag såg alla färger som förväntat.

Och egentligen fick jag nog bara följa med dit för att Isabella själv inte orkade titta på alla juldukarna själv och därtill välja.

Nu kunde hon bara rycka allt som jag höll i händerna och skrika:

”Den ska jag ha!”

Sist fick jag träna smärttålighet och självbehärskning på järnaffären.

Det följde en snitslad bana.

Med jämna mellanrum sparkade Isabella undan kryckan och trampade mig på den opererade foten…

Eller om det nu bara hände en gång..

Svårt att säga.

Jag kunde i allafall inte slå ihjäl henne eftersom jag inte får. Köra bil enligt sjukintyget…

Så jag antar att jag passerade testen.

Och som avslut på dagen fick jag träna slughet och osynlighet.

Övningen gick ut på att knycka gratis julklappspapper utanför kassorna.

Utan att bli stoppad…

Efter avslutad överlevnadsträning blev jag hemkörd och utkastad på parkeringen.

Och överlämnad i kockhelvetets vård.

Tydligen är det han som har kvällsskiften den här veckan.

Men i morgon dag då?

Jag undrar så vem som ska passa mig i morgon.

Leave a Reply


9 − = sju