Annika från Norrland

Jag vet egentligen inte om det är jag som är problemet…eller alla andra…

Men jag hamnar alltid helt oförskyllt i märkliga samtal med andra människor.

Som nyss.

Jag ringde upp försäkringsbolaget för att be dem skicka ett nytt försäkringsbevis eftersom jag förlagt ( läs slängt) det försäkringsbolaget spontanskickade i januari.

Då fick jag tala med Annika.

Annika från Norrland.

Annika lovade att skicka ett nytt och undrade vart jag tänkt att resa.

Jag berättade snällt eftersom Annika från Norrland var en väldigt trevlig försäkringbolagskvinna som inte alls försökte sälja på mig någonting.

Gissningsvis beroende på att jag är innehavare av alla försäkringar som existerar…..

Plötsligt satt jag och Annika och småpratade om att åka till Kambodja som volontärer och ta hand om Apbebisar..

Och att man skulle kunna tappa bort sin make i ett främmande land och att drulleförsäkringen torde täcka det…

Eller om man glömde honom högst uppe på ett flyttlass..

Och att det skulle se väldigt skojigt ut om man flyttade in någonstans och maken satt fastspänd på flyttlasset.

Och vad grannarna skulle tänka då.

Sen gick vi tillbaka till Apbebisarna och att det faktum att det bara kostar 17000 för två veckor, inklusive allt.

Och att vi gott kan slita gratis för små apbebisars skull..

Hon och jag.

Nu känns det lite som om Annika från Norrland är min bästa vän.

Leave a Reply


6 + sju =